Inom social- och hälsovården är det viktigt att förbereda sig för värmeböljor
I och med klimatförändringen blir värmeböljor allt vanligare, vilket ökar hälsoriskerna särskilt vid social- och hälsovårdsinrättningar. Anpassningen till värmeböljornas hälsoeffekter är fortfarande otillräcklig. Det är dock möjligt att förbereda sig på värmeböljor bland annat genom planering, anvisningar och konkreta åtgärder.
Behovet av beredskap för värmeböljor uppmärksammas, men mycket återstår att göra
Värmeböljor påverkar verksamheten inom social- och hälsovården på många sätt. De belastar serviceproduktionen på sjukhus, vid vårdinrättningar och i hemmen. I och med klimatförändringen blir värmeböljor allt vanligare, vilket ökar dödligheten, sjukligheten och behovet av vård, särskilt bland riskgrupper som äldre, barn och långtidssjuka. [1] Värmeböljor belastar också hälso- och sjukvårdspersonalen och försämrar deras funktionsförmåga [2].
Extrema väderfenomen kan störa produktionen av social- och hälsovårdstjänster. Tjänsterna är beroende av samhällets infrastruktur, såsom vattenförsörjning, el- och värmedistribution, vägnät och dataförbindelser. Extrema väderfenomen, såsom värmeböljor, stormar, störtregn, torka och översvämningar, kan orsaka störningar i infrastrukturens funktion. [1] Fenomen kan också förekomma samtidigt, vilket ökar de potentiella skadeverkningarna.
Vid hälso- och sjukvårdens vårdinrättningar är man i allmänhet medveten om att man behöver förbereda sig för de ökande värmeböljorna som klimatförändringen orsakar. Man ser också frågan som viktig. Medvetenheten har dock inte lett till praktiska åtgärder på alla håll. [3]
Beredskapsplaner och anvisningar behövs för att minska värmeböljornas effekter
För vårdinrättningar är det viktigt att ha en plan för vilka åtgärder som ska vidtas för att förbereda sig för värmeböljor, både i förväg och under pågående hetta. I planen bör man bland annat utse ansvarspersoner för olika åtgärder samt ge anvisningar om hur boende eller patienter med hög risk kan identifieras. Dessutom ska planen innehålla anvisningar om hur man säkerställer att det finns tillräckligt med personal under värmeböljor. [4]
Anpassningen till värmeböljor underlättas om personalen inom social- och hälsovården har fått särskild utbildning om skadliga effekter av hetta. Personalen bör särskilt få anvisningar om hur patienter, klienter eller boende kan skyddas mot dessa effekter. [4] Endast i omkring en tredjedel av sjukhusen har man utarbetat skriftliga anvisningar för personalen om hur patienter ska skyddas mot effekterna av hetta. [3]
Under värmeböljor bör olika kylningsmetoder användas
Under en period med värmebölja kan de skadliga effekterna minskas till exempel genom att man inrättar svala utrymmen i den mån det är möjligt. I lokalerna kan man dessutom använda både passiva och aktiva kylningsmetoder. Ett exempel på passiv kylning är att skydda fönstren med gardiner, persienner eller skyddsfilm. Med aktiv kylning avses maskinell kylning av lokaler. Möjligheterna till maskinell kylning varierar i hög grad mellan olika verksamhetsställen. I många fall finns det ingen möjlighet alls till mekanisk kylning, eller så finns den endast i en del av lokalerna. [3]
Patienter kan kylas bland annat med hjälp av fläktar, lämplig klädsel, kalla omslag och duschar. Under värmeböljor behövs särskild eftertanke vid utskrivning av patienter. Att också se till att personalen får tillräckliga pauser samt möjlighet till vätskeintag och kylning är en del av anpassningen. [5]
I beredskapsarbetet bör också sårbara grupper utanför vårdinrättningar beaktas
Anpassning till värmeböljor behövs också utanför vårdinrättningar, eftersom en del av tjänsterna utförs i klienternas hem. Därför är identifiering av sårbara grupper en väsentlig del av anpassningen. [1]
Personer som använder socialservice har ofta mindre resurser och sämre möjligheter att agera i föränderliga situationer. Därför kan personer i utsatt ställning vara mer sårbara för klimatförändringens hälsoeffekter. [1]
Inom socialservicen har man samlat mycket lokalkännedom och kunskap om utsatta befolkningsgrupper i området samt om deras behov. Denna kunskap kan vara viktig när anpassningsåtgärder planeras och utvärderas. [1]
Varningar för värmebölja stöder beredskapen för värmeböljor
Meteorologiska institutets varningar för värmebölja [6] stöder anpassningsåtgärderna, men till exempel av sjukhusen beaktar endast cirka hälften varningarna i sin verksamhet. Vidare har endast omkring en tredjedel av vårdinrättningarna tagit hänsyn till effekterna av värmeböljor i sin beredskapsplan. [3]
Tills vidare ingår inga planmässiga beredskapsåtgärder eller informationsinsatser från myndigheterna i samband med varningar om värmebölja [3]. Det har därför föreslagits att varningarna ska utvecklas så att aktörer inom social- och hälsovården automatiskt får information om varningen och myndigheternas anvisningar. Dessutom har det föreslagits att åtgärder som syftar till att förebygga hälsorisker ska förenas med systemet för varning för värmebölja. [1], [3]
Beredskapen för värmeböljor kan främjas genom lösningar inom stadsplanering och byggande
Planeringen av städer och byggnader har en betydande inverkan på hur höga temperaturerna blir inne i byggnader, till exempel sjukhus och vårdinrättningar, och i städer över lag. [7] I dessa lösningar handlar det om långsiktiga anpassningsåtgärder som i första hand genomförs av andra aktörer än de inom social- och hälsovården.
Inom stadsplaneringen bidrar till exempel grönområden och vegetation i byggnaders omedelbara närhet till att kyla ner och skugga byggnaderna. Uppvärmningen av byggnader kan i sin tur motverkas bland annat med gröna tak samt olika typer av reflekterande ytor. [7]
I Finland bereds en nationell handlingsplan för att förebygga skadeverkningar av värmeböljor
I Finland bereds en nationell handlingsplan för att förebygga hälsofaror på grund av värmeböljor [8]. En motsvarande plan har utarbetats i flera europeiska länder [9], [10].
I handlingsplanen kan man lägga fram åtgärder på både kort och lång sikt för att minska hälsofaror som värmeböljor orsakar. Den ger också vägledning för beredskapen på regional och lokal nivå inom olika branscher. [3], [1]
Inom branschen bör man förbereda sig också på andra effekter av klimatförändringen
Utöver värmeböljor påverkas social- och hälsovården även av andra förhållanden som förändras till följd av klimatförändringen samt deras effekter. På så sätt skapar de ett behov av egna anpassningsåtgärder inom branschen.
Till exempel ökar antalet dagar med halt väglag och halkolyckor, vilket periodvis kan leda till överbelastning av akutmottagningarna [1]. Risken för vattenrelaterade epidemier ökar när extrema väderfenomen ökar och vintrarna blir mildare [11]. Förekomsten av fästingar ökar när klimatet blir varmare, och även antalet fall av sjukdomar som de sprider ökar. Detta kan medföra behov av att uppdatera det nationella vaccinationsprogrammet och de regionala vaccinationsrekommendationerna. Klimatförändringen kan också öka utmaningarna inom psykisk hälsa. [1]
Checklista för aktörer i social- och hälsovården
Följande frågor kan användas för att identifiera viktiga sätt att anpassa sig till värmeböljor inom social- och och hälsovården.